Sh – syfte och centralt innehåll

Kursplan – Samhällskunskap

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och ut­vecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möj­ligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orien­te­ra oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar ut­veckling.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar för­trogenhet med demokrati och mänskliga rättigheter. Den ska bidra till att ele­verna tillägnar sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demo­kratiskt samhälle samt om demokratiska processer och arbetssätt. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara en ak­tiv och ansvarstagande medborgare.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur indi­vi­den och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förut­sätt­ningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och me­diala förhållanden och strukturer i samhället. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras lev­nads­villkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socio­ek­ono­misk bakgrund.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhälls­frå­gor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika int­ressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verk­tyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhälls­utveck­lingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Däri­genom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet menings­utbyte om samhällsfrågor.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

• Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjuk­vårds­systemet och arbetslöshetsförsäkringen.
• Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Samhällsresurser och fördelning

• Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
• Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skil­da förutsättningar för olika länder och regioner.
• Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och för­mögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt par­la­men­tarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Same­tinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
• Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att på­ver­ka den demokratiska processen.
• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bak­grund och innehåll.

Rättigheter och rättsskipning

• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och inter­nationellt ar­bete för att främja mänskliga rättigheter.
• De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska mino­ri­tets­politiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Krimi­nal­vår­dens uppgifter.

Information och kommunikation

• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

• Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Källa
Lgr 22 – Samhällskunskap, Skolverket.